violenttruth

Har jag verkligen förändrats så mycket,som H*N tycker jag har gjort?
För kanske 1-2 månader sen tyckte jag inte att jag hade förändrats. Men nu? Har en känsla av att jag faktiskt har förändrats, bra eller dåligt vet jag inte. Jag vet inte vad jag tycker om det, är nog rädd.

Nu kan jag iallafall känna att jag verkligen vänt kapitel, som jag tidigare sagt att jag ska/har, men att jag inte riktigt vänt helt. Men nu, känns lite befriande.
Jag hoppas verkligen jag bytt kapitel, för jag orkar inte detta med H*N. Hoppas jag inte dras tillbaks. Även om en del av mig skulle vilja. Men har gått så lång tid att det känns meningslöst. Hade det inte varit drama hela tiden så,kanske hade det varit ljusare.
Vill känna på hur det är att dejta igen. Skulle vilja prova america-style. Gå ut och äta tex-här går man hem till den andre och kollar film och myser på så sätt. Inge fel med de men man ser ju gämt på film så ingen spänning direkt.

Mina helger består fortfarande av alkohol.
För någon månad sen hade jag min första vita helg, sen april. Varit alkohol varje helg i över ett halv år.
Men har ju inte alltid varit festande både fredag och lördag. antingen eller.
Var faktiskt skönt med en vit helg när man tänker efter. men när man satt där vid 20 tiden på kvällen och inte var på väg till en förfest som i vanliga fall så kändes det konstigt, att något fattades.

Men under denna alkohol-period har jag fått stor vänskapsnät. Många nya vänner, några som står mig närme.
trycker på Like-knappen ,Like*

Jag är fortfarande en krogenråtta som letar kärleken och gömmer sig bakom alkoholen.